Mått: 430 x 290 x 250 mm, Vikt ca 8kg  

Pris: 1300 kr

Bakgrund 

Blaupunkt grundades 1923 i Berlin som "Ideal Radio Telefon- und Apparatefabrik GmbH" och blev snabbt en pionjär inom radioteknik. 1933 förvärvades företaget av Bosch, vilket stärkte dess position inom bilradio. Under andra världskriget skadades fabrikerna, men återuppbyggnaden efter kriget ledde till en kraftig expansion. Blaupunkt blev en av de ledande tillverkarna av bilstereo och hemelektronik under 1950- och 60-talen.

 
Även om Blaupunkt kanske främst är kända för sina Radioapparater och bilstereoprodukter, så har de skapat en hel del riktigt fina Hifi-högtalare för hemmabruk genom åren. Inte minst deras LAB serie.
Blaupunkt har blivit ett kult-förklarat märke på senare år och dess tidlösa design för tankarna till andra erkända kvalitetsmärken som Heco, och Braun med designer Dieter Rams som skapare.

Upptäckten

När jag upptäckte dessa små högtalare på en loppis och såg vilket bedrövligt skick lådorna var i så var det nära att jag bara gick förbi och lämnade dem. Men eftersom jag är smått besatt av att återuppliva och fixa till udda gamla vintage-högtalare som är på gränsen till att tippas ner i en sopcontainer...ja då kunde jag inte låta bli att köpa dem. 

Det går ganska snabbt att bli övertygad när man lyfter upp en högtalare och den faktiskt har en gedigen vikt och stabil känsla i hur den är byggd.

Med tanke på hur sorgliga de såg ut från början så är jag ändå rätt nöjd över hur slutresultatet blev.

Tyvärr pajade min mobiltelefon under tiden för projektet, så jag tappade en massa foton på processen. Det finns åtminstone ett antal foton i alla fall som kanske förtydligar lite.

En första lyssning

Jag försöker alltid lyssna på mina högtalare innan de renoveras för att undersöka om det potentiellt finns trasiga element eller konstiga missljud som kan riskera att vara felaktiga filterkomponenter, brända talspolar eller liknande. I vissa fall kan det visa sig att jakten på reservdelar blir ett komplicerat projekt i sig, och ibland så knepigt och kostsamt att det inte riktigt står i paritet med vad högtalaren är värd eller kan prestera ljudmässigt.

Elementen i dessa lådor är också lite av ett enigma. Jag gissar att det kanske är Seas som tillverkat både bas och diskant/mellanregister. Alternativt att Blaupunkt faktiskt tillverkat elementen själva. Det sistnämnda är inte helt omöjligt, men de ser inte riktigt ut som deras element som jag sett tidigare.

Oavsett vem som tillverkat elementen är det logiskt att lyssna på högtalarna för att höra om och hur de faktiskt låter.

Jag ska i ärlighetens namn inte säga att jag var imponerad över ljudet. Inte dåligt på något sätt, men inte skitbra heller. Jag riggade med en cd-spelare och min Pioneer SA-520 som jag ofta använt som referensförstärkare då jag upplever den vara neutral i, ljudkaraktär och relativt kraftfull och sparkar bra på låg volym.

Det var väl hyfsad bas med tanke på storleken, men inte direkt så att jag blev bortblåst. Diskant och mellanregister upplevdes grumligt och mufflat i karaktären, och även när jag testade att byta receivers, CD, skivspelare och testade en mängd olika musikstilar så var det inte riktigt något som gifte sig särskilt bra.

Skit samma tänkte jag…det är kultiga högtalare, och med lite renovering så kommer de säkert låta både bättre och se betydligt bättre ut!

Lackstripp och slipning av lådor

På grund av att min mobil pajade har jag inte fått med alla foton på hur uselt skick lådorna var i, men jag lovar er att det var på gränsen till att jag tänkte beställa nytt fanér och börja om från början. 

Det var flertalet skruvhål runt om på lådorna, mest troligt för att de fulmonterat upp dem på en vägg eller liknande. Två hörn på lådorna var sönderslagna och saknade stora bitar för att de mest troligt tappat högtalarna i golvet. 

Det var solblekta, dassiga, repiga och några rejäla rosor och färgskiftningar på ovan- och sidostycken som mest troligt berodde på att de spillt vatten eller något annat flytande på dem. Jag insåg att jag skulle behöva plocka fram nya trix ur boken för att få till dessa.

Jag började med att i vanlig ordning pensla på gel färgborttagningsmedel och låta ligga på ytan i ca 45 min. Eftersom det är ett kladdigt knepigt pyssel med detta medel, så valde jag att endast köra två sidor i taget. Jag har en teori om hur jag ska optimera denna process, men jag får se om jag testar det på nästa projekt.

Efter 45 min, så har medlet arbetat sig in i lacken och det går utmärkt att ta en spackelspade eller liknande och sickla bort kladdet. Processen repeterades två gånger på samtliga sidor på båda högtalarna samt frontbaffelns ram. 

Därefter rengjordes alla ytor med vatten och lätt rengöringsmedel för att få bort eventuella ytliga rester av lack och rengöringsmedel. Högtalarna fick sen torka i ett dygn för att låta faneret torka.

Slipningen gjorde jag på samma sätt på dessa högtalare som jag ofta gjort på andra. Jag börjar med att handslipa med 120 grovlek på alla sidor, därefter 240, och till sist 400 och slipsvamp. 

Jag var försiktig runt alla skruvhål och stora skador för att inte råka fastna och skrapa lös fanérbitar. Det är ingen bra idé. Här jag jag komma in med ett husmors/gragemans-tips. Drick inte fem öl före du ska slipa…för du kan eventuellt bli lite för styv i korken och tro att det kommer gå fortare om du gnuggar fortare och hårdare. Det gör det inte alls!  Erfarenheter som gör en klokare.

Spackla, lacka och täta lådorna

Både fram- och baksida var hyfsat fräscha med endast mindre skador men eftersom förra ägarna hade borrat hål lite varstans både från sidor och baksida så länge högtalarna luft som ett såll.

Jag började att spruta in multibond i alla hål jag hittade, både från fram och baksida. Detta tätningsmedel är galet kladdigt och det behöver få torka och härda ett dygn för att kunna jobba vidare och slippa vara rädd att det smetar ut på fel ställe och genererar en massa onödigt extraarbete med att rengöra.

När jag provspelade högtalarna första gången så upplevde jag att det var ett aningen burkigt ljud för basen. Kanske berodde på olika anledningar, men jag bestämde mig ändå för att limma fast ett extra lager bitumenmatta mot bakstycket. En ganska enkel procedur när det är självhäftande på ena sidan.

Grundlagning av skador

Jag brukar för det mesta laga mindre skador i fanér med hårdvax stift som jag smälter in och färgmatchar. Men eftersom det var så stora skador i hörnen så visste jag att det inte skulle vara en bra teknik. Därför planerade jag att testa en ny teknik med spackel och träpulver. 

När jag tidigare slipade högtalarna så sparade jag slipdammet som samlades på ytan och satte i en liten burk. Detta knep har jag sett andra gammelfilurer använda tidigare, och ibland blandar de upp slippulvret med lim, och ibland med spackel och annat. Anledningen till att göra detta är att träpulvret ger en mer naturlig basträfärg som är lättare att jobba vidare med när man ska färgmatcha. Jag hade nog behövt ännu mer mörkt träpulver för att få till en bättre färgbas, men det blev ändå ganska skapligt. I detta fall använde jag vanligt finspackel som jag då hällde i träpulver och rörde samman.

För att inte kladda allt för mycket utanför den skadade ytan så maskerade jag av lite med tejp runtom. Sen var det bara att kladda på och med spackelspade försöka bygga upp hörnet igen. Ett litet tips här, är att inte göra det för exakt, utan tryck på lite extra så det buktar ut lite, eftersom spacklet torkar och krymper lite. Det är när man sedan slipar som man rätar upp och får allt vinkelrakt, slätt och fint.

När det hade hade torkat två dygn så var det dags att slipa ner spacklet. Det blir lite dutt-slipning eftersom man inte vill komma åt och slipa på omkringliggande fanér. När alla trasiga hörn och hål var nedslipade och fina, var det dags att börja olja in högtalarna. Det låter kanske lite konstigt att börja olja i detta skede, men anledningen är enkel. Eftersom träfanéret blir rejält mörkare med olja, så är det helt omöjligt att försöka färgmatcha en skada med lack och färg Innan, grundtonen finns där.  Det enda som gör det lite klurigt är att oljan gör att all tejp vägrar att fästa. Så maskering är klurigt när du väl oljat in högtalarna.

Jag valde att använda enkel MP52 teakolja på faneret i detta projekt. Teakoljan är relativt lättflytande och lättsamt att arbeta med. Dessutom behövs det sällan mer än två till tre lager för att få till en djup och rik lyster i träet. Jag valde att endast olja in dessa Blaupunkt med två lager eftersom jag tyckte att de sög in så bra och att ådringen framträdde väldigt fint redan efter andra varvet.

När allt var inoljat och klart så var det dags för nästa del i processen…ådermålning!

Ådermålning och matchning

Jag har inte tidigare provat att kombinera tekniker på detta sätt, och var lite orolig att jag har tagit mig vatten över huvudet.

Jag har jobbat med spackel, träfillers, vax och av olika slag förut, och jag har jobbat med mängder av olika pennor både tusch, kritor och färgpennor. Jag har även använt akryl och oljefäger. Men jag har aldrig använt alla olika tekniker samtidigt! Det gjorde jag nu! Det är kul att experimentera.

Jag började med att testa med oljefärg och pensla in de olika spackelfyllda områden. Ganska snabbt insåg jag att det inte fastnade färg i den utsträckning jag hoppats, så det slutade med att jag helt enkelt torkade bort allt. Dock hade lite av färgen trängt ner i spacklet så det fick aningen mörkare brun ton, vilket var bra.

Nästa teknik jag provade var att smälta in  olika toner av bruna vaxstift och applicera det på de skadade områden. Även denna teknik funkade mindre bra eftersom det fastnade dåligt på spacklet. Däremot så fastnade det i de små springorna mellan spacklet och faneret, så det blev en jämnare yta och aningen mjukare övergång.

Därefter började jag att kombinera att växelvis rita in trätonerna med akrylpennor och tuschpennor. Detta funkade bättre, men eftersom det inte suger in direkt så behöver jag repetera processen flera gånger för att det ska fästa. När lådorna dessutom är oljade så gäller det att få rent området från så mycket olja som det är möjligt. Dessutom fäster tusch dåligt på vax, så där är det knepigt. De små skruvhålen var lite enklare och där gick det bra att måla in så att det ser ut som en kvist i träfibrerna.

Jag ska inte säga att det blev perfekt resultat, men med tanke på hur illa det såg ut före så blev det faktiskt helt ok.

Byte av kondensatorer och kablage

Det satt ett par 10 uF 40V Nichicon elektrolyter i dessa, och jag lödde lös dem för att mäta upp kapacitans och ESR. Den ena mätte 14 i kapacitans och 0,9 esr. Den andra mätte drygt 15 och 1,3 i esr.

Nu är det kanske inte helt värdelösa värden men ändå ett tecken på att de ligger lite högre.

Jag hade beställt ett par nya Dayton Audio MPT 10 uF 250V, jag kontrollmärke dem och de låg väldigt nära rekommenderat 10 uF värde och ett esr på ca 0,3.

Jag såg att jag fortfarande hade ett gäng små MKP Ero Vishay 1845 0,022 uF kvar, och även om det är lite overkill till ett sånt här projekt, så tänkte jag att det kunde vara lite extra touch att parallellkoppla dem med Dayton Audio kondingarna. Eftersom jag upplevde att högtalarna lät lite grumliga i diskant och mellanregister när jag test lyssnade, så kanske det inte skadar att sätta in lite bättre kondingarna. Oavsett så blir det en förbättring.

Jag gillar inte när kondingar är lödda direkt på element och hänger och dinglar i lådan, så därför tillverkade jag även separata kort att montera kondingarna på och kunna skruva fast i lådan.

Jag bytte även ut allt kablage och satte lite bättre kvalitet och grövre istället för de tunna och stela kablarna som satt där innan.

Innan jag skruvade fast filter kortet i lådan så borrade jag upp två hål och monterade ett par nya och diskreta kontaktterminaler på baksidan. Även dessa genomföringshål tätades med multibond för att säkerställa att lådan blir tät.

Återmontering av högtalarelement

För att förbättra tätning runt högtalarelementen använder jag mig av modellera. Det är lite kladdigt att hålla på med, men det har goda egenskaper att fylla ut ojämnheter och sluta tätt. Jag kommer mest troligt beställa separata gummitätningar till nästa renoveringsprojekt, men endast för att det är lite enklare och snabbare att jobba med.

Jag stoppade jag tillbaka allt dämpmaterial, och sedan lödde jag fast alla kablar med elementen. Återigen inser jag hur tacksam jag är att jag märkt upp alla kablar med små tejpbitar för att veta var de ska kopplas. Det blir alltid lite förvirrande annars när man inte riktigt ser var alla kablar löper i lådan.

Alla gamla rostiga skruvar byts ut mot nya svarta som förhöjer finishen på ett enkelt men effektivt sätt.

Magnetfästen till frontarna

Jag gillar inte hur det ser ut med de traditionella kardborre lapparna som vanligtvis användes förr i tiden för att fästa frontarna mot baffeln. Effektivt utan tvekan, men jag tycker det ser lite trist ut att lämna dessa när man i övrigt har renoverat och fixat till lådorna. Därför har jag börjat att använda små neodymmagneter som jag sänker ner i frontramen. Sen tar jag tunna metallbleck, oftast utklippta ur någon lämplig plåtbit. Jag plattar till dem noga och sedan lackar jag dem mattsvart. Därefter limmar jag fast dem mot frontbaffeln så att de hamnar på motsatt plats som magneterna i fronten.

Det är en enkel lösning, och det funkar alldeles utmärkt. De tunna metallblecken blir mycket mer diskreta än kardborre som är faststiftat.

Det är ytterst sällan jag slipper tillverka nya frontar eller nya ramar och klä om med nytt tyg, men dessa Blaupunkt var i fint skick. Anledningen är garanterat att de valt att använda ett vävt nylontråd av någon sort som är otroligt stark. Den har dessutom en rätt snygg melerad mörkgrå ton som jag tycker är snygg. Även originalemblemen satt kvar och var i fint skick. Så där behövde jag inte heller göra en insats. Det enda jag behövde göra var att dammsuga och torka rent med fuktig trasa. Lättsamt värre!

Vaxning och provlyssning.

För att få den fina lystern och lite skydd så vaxar jag högtalarna med naturligt Grumme träbivax. Vanligtvis brukar jag vaxa två varv, men denna gång nöjde jag mig med ett då jag tyckte att ytan blev fin efter första varvet.

Jag kommer ändå att behöva köra ett varv vax till när det mattats ner efter någon månad.

Efter lite glans och lyster på lådorna var det äntligen dags för provlyssning!

Jag satte upp en cd spelare och tre olika receivers och förstärkare för att kunna testa lite olika kombinationer för att höra lite olika karaktärer i ljudet och se vilken som gifter sig bäst med högtalarna. Jag jämförde mellan Akai AA-1125, Pioneer SA-520 och Technics SA-5360. Alla tre låter bra, men denna gång tyckte jag nog att Akai drog längsta strået.

Hur låter Dessa Blaupunkt LAB 226 då? Jo…de låter bra! De levererar ett tajt och sammanhållet ljud med en fast bas, och ett väl balanserat och separerat mellanregister och diskant. Ljudkaraktär påminner en hel del om mina ITT sl-2023 som är bestyckade med liknande element. 

Det som jag gillar ljudmässigt med dessa Blaupunkt är stereoseparationen och ljudbilden blir bra även när högtalarna står hyfsat nära varandra. Riktigt bra blir det när jag flyttar ut dem ca två meter mellan varandra. Det finns säkert en uppsjö avancerade matematiska regler för att räkna ut Sweet spot och vinkel, men jag brukar skita högaktningsfullt i det och prova ut det som låter bäst för mig. Dessa högtalare är inte så kinkiga på millimeterplacering, vilket jag uppskattar. Det är inte på den nivån att jag tydligt hör i den högra högtalaren om gitarristen använder ett tjockt eller tunt plektrum eller om jag hör ur den vänstra högtalaren att keyboardisten har för långa naglar och dålig kondition. Men ni förstår vad jag menar.

Hur låter de då nu jämfört med hur de lät innan renovering. Ja, där är det markant skillnad! Jag vet inte vad som påverkat förbättringen mest, om det är tätning, dämpning eller kondensatorbyte. Men den grumliga karaktären i mellanregister och diskant är borta, och basen är betydligt tajtare och fylligare än tidigare. Kanske är det en kombination av allt, kanske är det inbillning. Jag tror dock att det är lite mer av det förstnämnda, för så dålig hörsel har jag inte att jag inte kan höra den skillnaden. Mest troligt kommer ljudet bli ännu bättre om de nya kondingarna får spela in sig ett antal timmar.

Jag tycker ändå att jag lyckats åstadkomma en rätt bra renovering av dessa kultiga högtalare. Jag är rätt så övertygad att den som köper dessa Blaupunkt högtalare, kommer uppskatta ljudet mycket.

Är du intresserad att köpa högtalarna, skicka ett mail med en förfrågan.
OBS, endast avhämtning gäller!